Slutet för Nummerupplysningen, Bolagsupplysningen och Företagsopinion?

Nästan två år efter att förundersökningen mot Bolagsupplysningen och Företagsopinion inleddes har nu Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet lämnat in en stämningsansökan rörande bland annat Grovt penningtvättsbrott till Södertälje Tingsrätt.

För två år sedan, i februari 2018, beslutade polisen i Stockholm att inleda en förundersökning gällande Bedrägeri med hjälp av fakturor. I undersökningen samlade de ihop polisanmälningar som kommit in mot de två bolagen Bolagsupplysningen och Företagsopinion. Ursprungligen gällde huvudanmälan den nya lagstiftningen Grovt fordringsbedrägeri genom massutskick av falska fakturor till företag, men på grund av formuleringar i utformningen av avtals- och fakturaunderlagen visade sig den lagen inte vara tillämpbar. Istället rör stämningen nu grovt penningtvättsbrott och i juni 2020 tillkom även åtalspunkten brott mot aktiebolagslagen.

De åtalade är ett syskonpar som suttit i styrelsen för både San Fransokyo AB och Digital faktura i Sverige AB. Dessa två bolag har fungerat som betalningsmottagare för fakturor från Bolagsupplysningen och Företagsopinion.

Först kom Nummerupplysningen.se…

Det hela började med Nummerupplysningen.se, som var en estnisk katalogtjänst som Förenade Bolag varnade för redan 2010. Genom att till företag skicka ut vykort, blanketter som skulle signeras och returneras, lyckades de lura många företagare in i två år långa avtal som sedan löpte vidare på årsbasis. Antalet returnerade blanketter var högt då utskicket såg ut att kunna komma från Eniro och uppgifterna om kostnad endast nämndes i det finstilta. Många betalade, en del mot mindre vetande, en del för att de kände sig tvungna, andra bestred istället fakturorna. Nummerupplysningen.se gick så långt att de stämde ett antal företag, men de flesta ärenden återkallades eller förlikades före domslut.

… sedan Bolagsupplysningen.se…

I mars 2014 skrev Förenade Bolag om att Bolagsupplysningen.se, precis som sin föregångare Nummerupplysningen.se, börjat skicka ut blanketter till svenska företagare och i juli samma år varningslistades de. Även nu var det många som uppfattade det som att de var tvungna att fylla i och returnera blanketten i tron att det handlade om att skicka in obligatoriska uppgifter till en myndighet. Istället innebar en signerad retur att man tecknade två års införande på bolagsupplysningen.se. Under åren som följde skickade Bolagsupplysningen.se med jämna mellanrum ut nya blanketter och fler och fler företagare lurades. Även Nummerupplysningen.se fortsatte skicka ut sina blanketter ända fram till 2017.

… och till slut Företagsopinion

Sommaren 2017 skickade Företagsopinion ut en ”Propå” rörande arbetskraft och invandring, högaktuella ämnen för tidpunkten. Utskicket såg ut att komma från en myndighet och uppfattades av många som något obligatoriskt att fylla i och returnera. Precis som i fallen med Nummerupplysningen och Bolagsupplysningen handlade det dock om finstilt avtalstext och vad man fick var ett tvåårsavtal med automatisk förlängning från ett estniskt bolag med svenska betalningsmottagare. Företagsopinion varningslistades i juli 2017.

Estniska bolag – svenska betalningsmottagare

Såväl Nummerupplysningen.se som Bolagsupplysningen.se och Företagsopinion hade sina säten i Estland, men använde sig av svenska betalningsmottagare för fakturering, till exempel San Fransokyo AB och Digital Faktura i Sverige AB. Förenade Bolag har löpande uppdaterat sina varningar när betalningsmottagare har ändrats. I oktober 2015 började Bolagsupplysningen.se även skicka krav genom ESB Inkasso, ett estniskt bolag utan inkassotillstånd, och från mars 2016 använde även Nummerupplsyningen.se ESB Inkasso.

Olika produkter – samma gärningsmän

Nummerupplysningen.se, Bolagsupplysningen.se och Företagsopinion är alla estniska bolag. De ingår i samma företagsgrupp och styrs till största delen av svenskar till viss del boende i Estland. Både deras arbetsmetoder och deras avtalsvillkor är i stort sett identiska. Hur många företagare som blivit lurade är oklart men att det är mycket pengar som betalats står klart.

Vilka åtalas?

De åtalade är ett syskonpar som har suttit i styrelserna för betalningsmottagarna San Fransokyo AB och Digital faktura i Sverige AB. Storasyster har varit styrelseledamot och lillebror suppleant. Målet mot systern gäller båda åtalspunkterna medan broderns mål bara gäller brott mot aktiebolagslagen.

Grovt penningtvättbrott

I stämningen framgår att inbetalningarna som svenska företag har gjort till San Fransokyo AB:s konton mellan juli 2017 och februari 2018 uppgår till sammanlagt 4,2 mkr. Man kan se att minst 1,9 mkr gäller betalning till Bolagsupplysningen.se och ca 90 tkr till Företagsopinion. 3,5 mkr har sedan förts vidare till konton utomlands.
Till Digital faktura i Sverige AB:s konton har 4,5 mkr betalats mellan april och november 2018, varav ca 4 mkr gäller fakturor från Bolagsupplysningen. Denna summa har förts vidare utomlands.

Storasystern åtalas för att genom att ha ställt sina bolags konton till förfogande och föra över dem därifrån, eller låta annan göra det, vidtagit åtgärder som syftar till att dölja att pengar från brottslig verksamhet och främja möjligheterna för annan att tillgodogöra sig egendomen.
I andra hand har hon ”otillbörligen främjat möjligheten för någon annan att omsätta pengar eller annan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet”. I tredje hand har hon ”medverkat till åtgärd som skäligen kan antas vara vidtagen i syfte att dölja att pengar eller annan egendom härrör från brott eller brottslig verksamhet och i syfte att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde”.
Åklagaren menar också att brottet är grovt då det ingått som led i en brottslighet och utövats systematiskt. Storasystern bör också ha förstått att någon form av brottslig verksamhet låg bakom betalningarna till och från de konton hon haft kontroll över.

Bolagsupplysningen

Särskilda yrkanden

Det yrkas att Digital Faktura AB och San Fransokyo AB ska åläggas att betala en företagsbot om 500 000 kr vardera. Det yrkas också att storasystern åläggs näringsförbud i tre år och det finns två skadeståndskrav mot storasystern och de båda bolagen. 

Brott mot aktiebolagslagen

Syskonen åtalas för att brott mot aktiebolagslagen då lillebror har suttit i styrelserna för San Fransokyo AB och Digital faktura i Sverige AB trots att han inte har avsett att vara en del av verksamhet på det sätt som ankommer på styrelsen. Detta ska ha gjorts för att dölja vem eller vilka som haft den faktiska ledningen i bolaget. Systern åtalas för att ha medverkat till att brodern blivit styrelsesuppleant och han för att ha åtagit sig uppdraget.

Varför inte grovt fordringsbedrägeri?

Inledningsvis gällde huvudanmälan grovt fordringsbedrägeri, men då den lagen gäller massutskick av bluffakturor var den inte applicerbar den här gången. Att som Bolagsupplysningen.se och Företagsopinion genom massutskick lura in företagare i avtal för att sedan fakturera faller inte under den lagen. Blanketterna ses som ett avtalsunderlag, som är skickat och såväl kostnad som bindningstid har därmed varit känd vid signering och retur.
Fakturabedrägerier är däremot ofta kopplade till andra former av brottslighet som är åtalbara, inte sällan skattebrott och bokföringsbrott.

Vikten av att polisanmäla

Det kan många gånger kännas meningslöst att polisanmäla bluffakturor. Ibland vill polisen inte alls ta emot anmälan och ofta läggs förundersökningen ner omgående. Då är det viktigt att komma ihåg att polisen inte får neka en polisanmälan och att om tillräckligt många anmäler kan det leda fram till att polisen väljer att gå vidare med förundersökning – och då är det bra ju fler som har anmält. Även en anmälan till Förenade Bolag är viktig då vi löpande tillfrågas och delar med oss av handlingar och information till både Skatteverket och Polismyndigheten.

Under de år som Bolagsupplysningen och Företagsopinion var aktiva stod anmälningar mot dessa två bolag för huvudparten av alla anmälningar som inkom till Förenade Bolag.