Stärkt straffrättsligt skydd för egendom

I december 2013 lade regeringens utredare fram utredningen Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) efter ett och ett halvt års arbete. I utredningen föreslås bland annat ett stärkt skydd mot bluffakturor och identitetsstöld.

Bakgrunden till utredningen är att förekomsten av bluffakturor idag håller en sådan omfattning att de utgör ett samhällsproblem. Bolag vilka skickar bluffakturor gör det ofta i stora mängder och inom ramen för en utstuderad och organiserad verksamhet.

Fakturabeloppen är ofta låga i och för sig men det samlade beloppet av massutskicken överstiger vanligen miljonen. Med dagens lagstiftning behöver varje fall av bedrägeri utredas som ett enskilt brott och åklagaren behöver för varje enskilt fall styrka brott. De relativt låga beloppen medför även svårigheter för åklagaren vad gäller att styrka ett gärningspåstående som grovt.

Tillämpningen av gällande lagstiftning är både kostnads- och resurskrävande varför utredningar avseende fakturabedrägerier i praktiken begränsas kraftigt eller till och med uteblir. En kraftigt begränsad utredning leder till, för det fall åtal väcks, stora svårigheter för de rättstillämpande myndigheterna att lagföra en gärningsman i önskvärd utsträckning till följd av bristande bevisning. De organiserade fakturabedrägerierna kan därmed fortgå relativt ostört.

 

Bevislättnad

För att stävja den omfattande förekomsten av bluffakturor, som kan klassas som en samhällsfara, har regeringen inhämtat utredning kring fakturabedrägerier. Utredningens slutsats är att det krävs en kompletterande lagregel i Brottsbalkens nionde kapitel som tar sikte på bluffakturor vilka skickats till en vidare krets.

Den föreslagna rubriceringen är grovt fordringsbedrägeri.  I anledning av att det är ett grovt brott föreslås straffskalan vara densamma som vid grovt bedrägeri, d v s fängelse i sex månader till sex år.

Till skillnad från dagens lagstiftning behöver ingen ha lurats att betala eller ens ha mottagit ett falskt betalningskrav. Det räcker med att fakturaskojaren skickat ett krav till en vidare krets mottagare, ca 50 st, i syfte att vilseleda mottagaren till betalning med vinning för bedragaren.

När det gäller mer komplicerade upplägg skall den föreslagna brottsrubriceringen kunna tillämpas på situationer där t ex ett erbjudande utformats som en faktura och där risken att mottagaren faktiskt betalar är stor. Däremot har utredningen inte tänkt att den skall tillämpas på situationer där ett erbjudande har skickats med en undanskymd notering om att en accept av erbjudandet medför betalningsskyldighet.

 

Hur tillämpas straffbestämmelsen?

Anders Olofsson på seminarie 15/5 2014

Anders Olofsson från Polisens Nationella Bedrägericenter pratar om fakturabedrägerier på samverkansgruppens seminarie den 15 maj 2014. Foto: Anders Nyman

Den föreslagna straffbestämmelsen är inte begränsad till pappersbundna fakturor. Brottsrubriceringen skall även kunna tillämpas på situationer där någon vilseletts att ingå ett giltigt avtal, i tron om att valet står mellan detta och att betala ett högre belopp enligt ett tidigare avtal, som bedragaren förmår mottagaren att tro att denne ingått. Notera härvid att det inte är själva ingåendet av avtalet som kan komma att utgöra ett bedrägeri. Någon förmögenhetsöverföring har ju inte ännu skett.

Det är när bedragaren i nästa steg framställer krav på betalning med hänvisning till det ingångna avtalet som ett eventuellt bedrägeri kan vara för handen. Detta då bedragaren med vetskap om att mottagaren tidigare vilseletts att ingå ifrågavarande avtal.

Denna typ av bedrägerier kan enligt utredningen falla inom den föreslagna straffbestämmelsen om det är ett led i en organiserad strategi mot många mottagare.

 

 

Aktuella rättsfall en hänvisning

Paralleller kan i denna del dras till hur bolaget Företagslansering Sverige AB bedömts utöva dess verksamhet. Företagslansering kontaktade ett stort antal småföretagare telefonledes angående publicering av information på en internetkatalog. Företagslansering påstod i telefonsamtalet att småföretagaren tidigare tackat ja till en viss gratistjänst avseende publicering och att denna gratistjänst nu övergått till en betaltjänst på grund av utebliven uppsägning. När småföretagaren bestred vad som påstods framställde Företagslansering krav på betalning med äventyr av att fordran annars skulle komma att skickas till Kronofogdemyndigheten eller värre.

Ett stort antal småföretagare polisanmälde Företagslansering och dess metoder som utpressning respektive bedrägeri. Ärendena kom att utredas och åklagare väckte åtal.

Hovrätten över Skåne och Blekinge meddelade som överprövande instans den 4 april 2014 dom mot företrädaren för Företagslansering. Företrädaren dömdes för åtta fall av grovt bedrägeri, fjorton fall av försök till bedrägeri, fem fall av utpressning och fem fall av försök till utpressning till två år och sex månaders fängelse.

Justitieminister Beatrice Ask välkomnar förslaget

Justitieminister Beatrice Ask välkomnar förslaget under seminariet den 15 maj 2014. Foto: Anders Nyman

I vissa fall hade småföretagarna vilseletts av Företagslansering genom påståenden om att det fanns ett befintligt avtal och att småföretagaren var bunden av det. Småföretagarna hade utgått från att påståendena var korrekta och till följd därav erlagt betalning. I dessa fall dömdes företrädaren för bedrägeri.

I vissa fall hade småföretagarna insett att det inte förelåg något avtal men ändå betalat på grund av Företagslanserings hotfulla uppträdande och hot om indrivning via Kronofogden. I dessa fall har företrädaren dömts för utpressning. Det skall särskilt poängteras att det varit fråga om osedvanligt hänsynslösa påtryckningar.

 

Förslaget välkomnas

Förenade Bolag, som med bland annat Polisen, Svensk Handel, Företagarna och myndigheter är remissinstans, ställer sig bakom utredningens förslag till att en ny straffbestämmelse införs, något som även meddelats med åsikter uttryckta i remissyttrandet. Även andra remissinstanser har i stort givit sitt stöd för förslaget.

Nu ska Justitiedepartementet analysera remissvaren och i höst kan en proposition läggas. Det innebär att utredningens förslag i bästa fall skulle kunna bli lag till sommaren 2015. Justitieminister Beatrice Ask har dock redan nu välkomnat införandet av straffbestämmelsen.

Håll dig uppdaterad kring aktuella bedrägerier och olika slags bluffbolag 

Följ oss på

Ring Förenade Bolag