Det är enkelt för en bedragare att använda andras personuppgifter i bedrägliga syften. Det finns idag inget regelrätt skydd, men med rätt verktyg kan bedrägeriförsök snabbare upptäckas. Anders Nyman informerar om faran i den första delen av vår artikelserie om ID-stölder.
Identitetskapning, eller id-stöld, har ökat kraftigt på senare år. Id-stöld innebär att en bedragare utnyttjar någon annans personuppgifter för att exempelvis beställa varor, teckna abonnemang, söka lån, eller utföra bedrägerier i andras namn. Om du drabbas kan du få lägga mycket tid på att kontakta företag, polisanmäla och att spärra din identitet för kreditköp hos kreditupplysningsföretagen.
Samtidigt marknadsför kommersiella aktörer tjänster som ska ”skydda” mot identitetsstöld, trots att det inte är möjligt. Tjänsterna kan endast varna att en id-kapning redan skett – och ibland inte ens det.
Så stjäls din identitet
En bedragare kan komma över din identitet på olika sätt. Här är de vanligaste:
Offentliga register
Personnumret är nyckeln till din identitet, och ofta allt en bedragare behöver. Offentlighetsprincipen gör att det räcker med ett samtal till Skatteverket för att få reda på andras personnummer, adress, inkomst och liknande. Svenska myndigheter säljer också informationen i sina register till privata aktörer, som säljer den vidare till exempelvis olika nättjänster.
Stulna id-kort
Hittar eller stjäl en bedragare ditt id-kort eller pass har denne både ditt namn och personnummer, och möjligheten att teckna abonnemang, hämta ut beställda paket och liknande. Ofta är kontrollen av bedragarens likhet med fotot dålig. Förlorar du ditt id-kort ska du omedelbart polisanmäla och spärra det.
Personliga papper
Det är osäkert hur vanligt det är att id-tjuvar utser sina offer genom att exempelvis rota i sopor eller återvinning efter papper med personliga uppgifter. Säkerligen är det vanligare i utlandet, där personuppgifter inte är offentliga på samma sätt som i Sverige. Det kan dock vara en bra idé att inte slänga viktiga papper i pappersåtervinningen.
Phishing och nättjänster
Så kallad phishing, på svenska nätfiske, innebär att bedragaren lurar dig via falska mejl att lämna ut dina inloggningsuppgifter till exempelvis Facebook, Tradera eller andra nättjänster. Genom att ”kapa” ditt Facebook- eller mejlkonto kan en bedragare lura dina vänner genom att utge sig vara dig. Se också upp med att lämna ut personuppgifter på skumma sajter eller lägga upp bilder på exempelvis ditt körkort. Lämna aldrig ut dina kortuppgifter till okända företag.
Så kan id-kaparen utnyttja dina uppgifter
Med dina personuppgifter och i vissa fall ett förfalskat id-kort kan en bedragare till exempel:
– Begå bedrägerier i ditt namn, exempelvis mot köpare på Blocket och Tradera
– Beställa och hämta ut varor i ditt namn
– Teckna abonnemang i ditt namn, exempelvis för att få ut en mobil på köpet
– Söka lån och krediter med utbetalning till sitt eget bankkonto
– ”Kapa” ditt hus eller ditt företag genom att ta över ägandet
Så försvårar du för id-tjuven
Risken att just du ska få din identitet kapad är i regel försvinnande liten. Det finns dock ett antal sätt du kan försvåra en id-stöld, och snabbare upptäcka om en skett.
Stulen post ur brevlådan– ofta vittjar en bedragare som stulit din identitet din brevlåda för att snappa upp kopior på kreditupplysningar som kan varna dig. Till brevlådan skickas också avier om paket, eller kreditkort och koder. Genom att skaffa en låsbar brevlåda gör du det svårare för tjuven.
Adressändring – genom att ändra din adress kan bedragaren styra om posten till sin egen låda. Ofta sker det när du är bortrest och inte kan märka att brevbäraren uteblir. Genom att använda en bevakningstjänst som varnar när dina folkbokföringsuppgifter ändras kan du snabbt stoppa pågående bedrägeriförsök.
Kreditupplysning – ett tydligt varningstecken är en kreditupplysning för något du inte beställt. Använder du en tjänst som skickar den obligatoriska omfrågandekopian elektroniskt istället för rent fysiskt varnas du direkt, och bedragaren kan inte dölja spåren genom att stjäla kopian ur din brevlåda.
Lagfart och styrelse – det har förekommit att bedragare genom förfalskade papper blivit ägare till fastigheter eller tagit över företagsstyrelser. Hus har sedan sålts eller belånats, och bolag plundrats på tillgångar. Det finns bevakningstjänster som varnar dig så fort en myndighet registrerar ändrade ägarförhållanden.
Klagomål och polisanmälningar
Bedragare använder ofta stulna identiteter för att sälja varor på exempelvis Blocket och Tradera. Offren förskottsbetalar till bedragarens eget bankkonto utan att få några varor, och kontaktar eller polisanmäler sedan den intet ont anande id-kapade. Du kan inte försvara dig, annat än att registrera dig själv på Tradera för att stoppa möjligheten för någon annan att göra det med ditt personnummer.
Ofta är det första tecknet att du blivit id-kapad räkningar och påminnelser på saker du inte beställt. Upptäcker du detta måste du agera blixtsnabbt för att förhindra ytterligare beställningar i ditt namn.
I nästa artikel beskrivs de olika tillgängliga produkterna / tjänsterna relaterade till ID-skydd och även hur du går till väga om du själv drabbas.
Håll dig uppdaterad kring aktuella bedrägerier och olika slags bluffbolag
Följ oss på
