Bedragare använder välkända varumärken för att skapa trovärdighet i falska annonser på sociala medier. Just nu uppmärksammas bluffannonser på Facebook där Elgigantens namn och grafiska uttryck används för att locka personer till falska webbutiker.
Annonserna bygger bland annat på känslomässiga berättelser om personer som påstås ha arbetat på Elgiganten eller ha anhöriga som gjort det. Berättelserna handlar exempelvis om anställda som sägs ha blivit orättvist behandlade eller uppsagda. Därefter presenteras ett påstått sätt att komma åt elektronik till mycket låga priser genom en ”intern” webbplats.
Erbjudandena kan vara svåra att motstå. Mobiltelefoner, hörlurar och annan populär elektronik marknadsförs till priser långt under det normala. Men bakom erbjudandena står inte Elgiganten.
Den som klickar på länken leds i stället till en webbsida som är utformad för att efterlikna företagets riktiga webbplats. Besökaren kan först få svara på några frågor och därefter erbjudas en produkt till ett kraftigt rabatterat pris. För att genomföra det påstådda köpet uppmanas personen sedan att lämna namn och kortuppgifter.
Enligt SSF Stöldskyddsföreningen är det just dessa uppgifter som bedragarna vill komma åt.
Polisen varnar för samma typ av tillvägagångssätt. I information om annonsbedrägerier beskriver myndigheten hur annonser i bland annat sociala medier kan leda till falska eller klonade webbutiker. Reklamen kan se ut att komma från ett välkänt företag samtidigt som domännamnet är manipulerat. Risken är inte bara att den beställda varan aldrig kommer – falska webbutiker kan även användas för nätfiske där kort- och personuppgifter stjäls.
Polisen beskriver nätfiske, eller phishing, som ett bedrägeri där exempelvis annonser eller meddelanden används för att få mottagaren att klicka på en länk och lämna känsliga uppgifter. En falsk webbplats kan samtidigt vara mycket lik originalet, vilket gör att det inte alltid är enkelt att upptäcka bluffen direkt.
I fallet med de falska Elgiganten-annonserna spelar även själva presentationen av länken en viktig roll. Enligt Säkerhetskollen kan informationen som visas tillsammans med länken på Facebook utformas så att Elgigantens riktiga webbadress framstår som den tydligaste adressen, trots att länken i verkligheten leder till en annan domän.
Det är därför viktigt att inte enbart förlita sig på företagsnamnet, logotypen eller den adress som visas i själva annonsen. Kontrollera i stället den faktiska adressen i webbläsarens adressfält.
SSF har identifierat över tio Facebook-sidor som spridit de falska budskapen. Flera av sidorna ska enligt organisationen även tidigare ha uppmärksammats för överträdelser av Metas annonsregler.
På vissa av de falska webbplatserna förekommer dessutom information om prenumerationstjänster i mindre text. Den som fyller i sina betalningsuppgifter riskerar därför inte bara att lämna ifrån sig kortinformation utan även att hamna i ett oönskat betalningsupplägg.
Elgiganten har uppgett till Säkerhetskollen att företaget ser mycket allvarligt på att varumärket används på detta sätt. Företaget uppmanar allmänheten att vara försiktig med misstänkta annonser och länkar och att kontrollera att man verkligen befinner sig på Elgigantens officiella webbplats innan ett köp genomförs.
Upplägget är samtidigt inte unikt för Elgiganten. Polisen konstaterar att bedragare kan använda reklam som ser ut att komma från företag som människor redan känner igen och brukar handla av. Det välkända varumärket blir därmed ett sätt att skapa förtroende för den falska annonsen.
Gemensamt för många av dessa bedrägerier är kombinationen av ett känt företag, ett ovanligt bra erbjudande och ett budskap som får mottagaren att vilja agera snabbt. Ett erbjudande som verkar betydligt bättre än normalt bör därför granskas extra noggrant.
Ett enkelt sätt att minska risken är att inte gå direkt via länken i en annons. Sök i stället själv upp företaget eller skriv in den officiella webbadressen i webbläsaren. Kontrollera också adressen noggrant innan kortuppgifter, BankID eller andra känsliga uppgifter lämnas.
Källor:
TV4 Nyheterna, SSF Stöldskyddsföreningen/Säkerhetskollen samt Polismyndigheten
