Företag används i stor omfattning som verktyg för att tvätta pengar från kriminell verksamhet. Det framgår av en ny rapport från Finanspolisen, som beskriver hur brottsaktörer startar eller tar över bolag för att dölja pengars ursprung bakom till synes legitima affärstransaktioner.
Enligt rapporten används företag i huvudsak på två sätt i storskaliga penningtvättsupplägg. Det ena handlar om långsiktiga brottsverktyg, där samma bolag utnyttjas under flera år genom parallella bankkonton, falska fakturor och komplexa transaktionskedjor där brottspengar blandas med legala medel.
Det andra upplägget är mer kortsiktigt. Då används företag som rena förbrukningsvaror. Bolagen sätts upp via målvakter och bolagsförmedlare, saknar verklig verksamhet och hanterar enbart brottspengar med hjälp av fabricerade underlag. Efter en kort tid avvecklas de, ofta genom konkurs, och ersätts av nya bolag.
– Vi kan konstatera att omfattande penningtvätt sker i komplexa bolagsmiljöer, där flera sårbarheter gör det möjligt för kriminella aktörer att fortsätta sin brottslighet, säger Lena Palmklint, chef för Finanspolisen.
Kända upplägg återkommer
Finanspolisen beskriver uppläggen som sofistikerade, ofta med internationella kopplingar och avancerade bolagsstrukturer som försvårar granskning från både myndigheter och verksamhetsutövare. Osanna fakturor och andra fabricerade underlag används systematiskt för att legitimera värdeförflyttningar mellan bolag.
Enligt Lena Palmklint handlar det inte om helt nya metoder, utan snarare om att tidigare kända modus fortsätter att användas.
– Vi ser att tidigare kända modus upprepas och fortsätter användas, vilket visar på en kontinuitet i brottsligheten och penningtvätten snarare än nytillkomna tillvägagångssätt. En förklaring till att samma mönster fortsätter kan vara att sårbarheter i det finansiella systemet och hos myndigheter kvarstår och fortsätter utnyttjas av kriminella, säger hon.
Flera åtgärder föreslås
I rapporten pekar Finanspolisen också ut flera områden där åtgärder skulle kunna stärka arbetet mot penningtvätt i företagsmiljöer.
Bland annat lyfts behovet av tydligare information om koncernförhållanden. Ett förslag är att samtliga aktiebolag i en koncern, oavsett storlek eller position, ska redovisa översikter över koncernstrukturer, interna fordringar och skulder, aktieägartillskott samt koncernbidrag i sina årsredovisningar.
Ett annat förslag är att införa ett centralt aktieägarregister för onoterade bolag. Enligt Finanspolisen skulle ett sådant register kunna öka möjligheterna att upptäcka och stoppa företag som används för brottslig verksamhet.
Rapporten pekar även på att misstänkt penningtvätt genom företagsupplägg fortfarande rapporteras i relativt låg utsträckning. Trots betydande risker är företag i mindre grad föremål för penningtvättsrapportering till Finanspolisen. Därför bedöms det som viktigt att banker och andra verksamhetsutövare fortsätter utveckla arbetet med att upptäcka misstänkta aktiviteter och transaktioner hos företagskunder.
Källa: Polisen, ”Ny rapport: Storskalig penningtvätt i företagsmiljö”, publicerad 19 februari 2026.
