Dagens Industri har granskat kriminella nätverk med rötterna i forna Sovjetunionen som tagit sig in i det svenska näringslivet. Nu väcker Ekobrottsmyndigheten åtal mot två män som genom falska fakturor har tvättat drygt 180 miljoner kronor.
Det är en ryss och en azerbajdzan som åtalas. Genom fem aktiebolag och tre enskilda firmor har falska fakturor för ca 180 miljoner skrivits ut till närbesläktade företag. Beloppen som förts över mellan bolagen har sedan använts både till att betala svarta löner och till bilköp. Bilar som sedan avregistrerats och exporterats.
Åtalet gäller grovt näringspenningtvätt samt grovt bokföringsbrott och utredningsmaterialet är stort med över 20 000 sidor med bevismaterial. Detta består bland annat av chattar och avlyssnade mobilsamtal som visar att de åtalade männen fixar resor, fejkade folkbokföringsadresser, påhittade anställningar med mera.
De åtalade männen syns inte i några bolagshandlingar. Istället har utländska personers identiteter utnyttjats för att lura Bolagsverket. Bolagen är så kallade spökbolag som ingen i praktiken företräder.
Framför allt rysktalande personer har lurats till Sverige med löften om jobb. Dessa har folkbokförts, öppnat bankkonton och skaffat BankID. När de sedan har skickats tillbaka till hemlandet har identitetshandlingar och bankkort lämnats kvar för att användas i spökbolagen. Denna metod är inte ny, redan 2018 varnade Finanspolisen för upplägget.
Trots lång kännedom om den här typen av verksamhet har den kunnat fortsätta. Varken Skatteverket eller Bolagsverket gör kontroller som skulle kunna försvåra för gärningsmännen. Att det fortsätter leder både till ett stort skattebortfall och negativa effekter för seriösa företagare.
Nils Råby, en av åklagarna som deltagit i utredning ser gärna att Bolagsverket nu får ökade befogenheter för att kunna försvåra denna metod. Till Dagens Industri säger han: ”Det vore en god idé att myndigheten fick mandat att kräva personlig inställelse av styrelseledamöter och även spärra personer, exempelvis målvakter som förekommer i brottsutredningar”.
