Det började när Jan blev uppringd av en kvinna som sa att hon ringde från Telia. Ett löfte om sänkta telefonkostnader fick Jan att signera ett avtal – men det skulle han inte gjort. Samtalet kom inte alls från Telia.
Jan har ett litet aktiebolag och under pandemin har han haft det tufft. Han har flera telefon- och mobila bredbandsabonnemang genom Telia och att de kontaktade honom om att sänka kostnaderna var välkommet, då abonnemangen kostade över 3000 kr per månad.
Kvinnan sa att han hade ett abonnemang som han inte använde och att de kunde ta bort detta. Jan tyckte det var märkligt, men tog istället upp att han hade ett par surfplattor som han trodde att han betalade för mycket för. Hon kunde inte hjälpa honom med det men hon sade att en kollega till henne skulle återkoppla.
Ett par veckor senare ringer en man. Även han säger att han ringer från Telia. Jan kommer överens med säljaren som ska ta bort kostnaden för surfplattorna. För att det ska fungera måste Jan godkänna ändringen. Han är ute och jobbar när han pratar med säljaren som därför skickar över handlingarna via sms.
Jan litar på att personerna han har pratat med ringer från Telia. Han vet vad de har kommit överens om och eftersom han inte är så bra på teknik gör han som säljaren säger när han guidar Jan till hur han ska signera avtalet med fingret direkt på telefonens skärm. Han känner sig nöjd när de avslutar samtalet.
Det är först några dagar senare som Jan inser sitt misstag. När han får en orderbekräftelse från ett företag han inte känner igen går han igenom sin mailkorg. Han hittar avtalet som han signerat och förstår att han har blivit lurad. Avtalet kom inte alls från Telia, och nu när han läser noggrant ser han att det ligger en porteringsfullmakt i avtalet och att han därmed låter motparten flytta sina nummer från Telia till en ny operatör. Fullmakten ger den nya operatören rätt att ta över alla hans abonnemang som ligger hos Telia. Månadskostnaden var något lägre, men fortfarande över 3000 kr per månad och det nya avtalet löper på 36 månader.
Eftersom Jan fortfarande hade bindningstid kvar hos Telia blir detta en dyr affär. När numren flyttas kommer erhåller han en slutfaktura på samtliga abonnemangs resterande bindningstid hos Telia. Jan som inte ens ville byta operatör.
För att vara kvar hos Telia måste Jan nu försöka få den nya operatören att acceptera att han ångrat sig och försöka häva avtalet och fullmakten, men på vilka grunder? Jan har ju faktiskt fått ett skriftligt avtal som han signerat. Ett avtal där han gav motparten rätt att portera hans mobilnummer till en annan operatör. Allt är ju i sin ordning så juridiskt har han svårt att driva detta. Om han bryter avtalet kostar det honom över 108 000 kr (36 månader á 3000kr) för någonting han aldrig ens använt. Väljer han istället att stanna kvar hos den nya operatören så vet han inte om han får samma täckning men måste ändå betala till Telia för den avbrutna avtalstiden (X månader á 3000 kr)…
Vad hade ni gjort?
Håll dig uppdaterad kring aktuella bedrägerier och olika slags bluffbolag
Följ oss på
