Falska årsredovisningar

Alla företagare är beroende av att ha en så hög kreditvärdighet som möjligt. Den styr bland annat hur stora lån och krediter man kan få och en god kreditvärdighet brukar tyda på ett stabilt och pålitligt bolag. – Men går det att skapa en falskt god kreditvärdighet för att kunna lura andra bolag?

Att brottslingar använder sig av bolag i kriminella syften blir allt vanligare. Inte bara för att det kan anses vara ett mer riskfritt sätt att tjäna pengar än att t.ex. råna eller utpressa företag, utan även för att straffskalan är lägre och risken att åka fast minimal.
Under sin levnadstid kan ett bolag utnyttjas för många olika typer av brott. Det kan handla om bedrägerier, bluffakturor – både som betalningsmottagare och fakturautställare – eller falska intyg av olika slag innan man sätter bolaget i konkurs.

Allt börjar med att bedragaren skaffar sig kontrollen över ett bolag, vilket oftast görs genom att starta ett nytt bolag, köpa ett lagerbolag eller ta över ett gammalt bolag. Kanske passar man på att byta verksamhetsinriktning. Därefter gäller det att se till att bolaget, åtminstone under en period, påvisar en god kreditvärdighet.

Som det ser ut idag skickas årsredovisningar in till Bolagsverket i pappersform som digitaliseras och registreras utan att någon egentligen kontrollerar om uppgifterna stämmer (gäller framför allt de första två åren i ett företags livslängd). En falsk och uppblåst balansräkning och årsredovisning kontrolleras inte alls då det inte finns krav på revisor för mindre bolag (bolag som under de senaste två åren uppfyller minst 2 av följande kriterier: färre än tre anställda, omsättning under 3mkr och tillgångar under 1,5mkr). Bedrägeriföretagen kan på detta sätt redovisa miljonintäkter utan grund, få en bra kreditvärdighet och därmed skaffa sig stora krediter att göra inköp för: lyxbilar, datorer och mobiltelefoner – varor som de inte har för avsikt att betala.
Många bedrägerier upptäcks först efter att bolaget gått i konkurs, men då är skulderna stora, de inköpta varorna oftast borta och de ansvariga försvunna.

Att det inte finns någon ansvarig att få tag på när bolaget går i konkurs beror ofta på att styrelsen består av så kallade målvakter. Det kan både vara personer som får betalt för att låna ut sitt namn till styrelseuppdrag eller personer som på olika sätt blivit id-kapade. Det är ofta personer som bott i Sverige men nu lämnat landet och då lämnat efter sig identitetsuppgifter som kan utnyttjas. Många målvakter är antingen mycket unga eller personer som har flera konkurser bakom sig.

Under många år har det varit väldigt vanligt att bolag som används för bedrägerier registrerats på en specifik gatuadress i Stockholm. Ett av de ställen där man kan hyra en postbox utan att det görs några kontroller, vilket gör att det är svårt att få tag på bolaget och dess styrelse.

Nu har en ny möjlighet att gömma sig dykt upp. Genom att skriva sig hos Kivra kan man hålla sig gömd medan man fortsätter med sin verksamhet. Precis som vad gäller postbox-adresser kan det naturligtvis finnas goda skäl även för ärliga företagare att skriva sig hos Kivra, men det är något man som kreditgivare bör vara uppmärksam på.

Bedrägerier av den här typen är inte bara ett problem för de näringsidkare som blir lurade på stora summor pengar utan även ett stort problem för samhället då pengarna som tjänas ofta används i annan kriminell verksamhet och staten går miste om såväl moms som skatt.

För att minska risken att göra affärer med ett bolag vars syfte är bedrägerier, var försiktig med:

  • Nyregistrerade bolag
  • Bolag som varit vilande en längre period
  • Bolag som plötsligt har kraftigt ökad omsättning och resultat
  • Bolag registrerade hos Kivra
  • Många och sentida styrelseförändringar