Skatteverket har blivit en nyckelspelare i kampen mot bluffakturor. Myndigheten granskar nu automatiskt samtliga nya företag på varningslistorna. – Vi kan få samma effekt som polisen men med mycket mindre resurser, säger Stig Svensson som samordnar granskningen på Skatteverket.
Från första januari 2014 granskas alla nya företag som hamnar på Förenade Bolags eller Svensk Handels varningslistor av Skatteverket. Det innebär att myndigheten begär in bankkontoutdrag, skatte- och momsdeklarationer och bokföring. Sköts inte momsinbetalningarna är det skattebrott, sköts inte bokföringen är det bokföringsbrott – vilket är mycket lättare att bevisa än bedrägeri.
Den som samordnar gruppen på sex personer – med två ytterligare personer, revisorer – är Stig Svensson i Malmö. Tidigare var han regionssamordnare i Skatteverkets insats mot grov organiserat brottslighet och svart arbetskraft.
– Jag har fått det här uppdraget eftersom vi ser en koppling till organiserad brottslighet, säger Stig Svensson till Förenade Bolag. Han berättar att han för två år sedan tyckte att bluffakturorna var något för polisen att utreda:
– Det var momsen som fick mig att ändra mig. Jag såg hur många bluffakturor som gick ut med moms, och momsen ska in till samhället, det är en EU-regel. Bland annat baseras medlemsavgiften till EU på just momsredovisningen. Så jag föreslog en löpande kontroll av bluffakturor, vilken startade vid årsskiftet. Att de här grovt oseriösa företagarna, de kriminella individerna, att de plötsligt skulle bli vita i sin skatteredovisning, när de är grovt oseriösa mot andra, det finns inte på kartan.
Vad är det ett typiskt fakturaskojarbolag gör för fel i Skatteverkets ögon?
– Att fuska med momsen är det största felet. Sen har vi arbetsgivaravgiften om de betalar ut löner. Det tredje är bokföringen – som är minst sagt haltande i de bolag vi varit inne och tittat på. Oftast finns det ingen alls. Åklagarna älskar bokföringsbrottet. Man behöver inte visa uppsåt, som man måste i skattebrott eller bedrägeribrott. I ett bokföringsbrott räcker det med oaktsamhet.
Vilka är det ni granskar?
– Från 1 januari 2014, samtliga nya företag på Förenade Bolags och Svensk Handels varningslistor. Vid starten tog vi dessutom med 6-7 stycken tidigare listade.
Vad är det Skatteverket har rätt att kräva in från företag?
– Med hjälp av betalningsuppgifterna på fakturorna som Förenade Bolag får in kan vi se till vilken bank pengarna går. Då kan vi begära in kontoutdrag direkt från banken. Bankkontoutdraget är centralt för vår utredning och vi har det som avstämningsunderlag gentemot moms- och arbetsgivardeklarationer.
Vi har rätt att begära utdrag ur bokföringen. Huvudboken, momskontona, lönekontona. Så fort de inte visar upp dem kan vi anmäla företagets företrädare för misstanke om bokföringsbrott. Det normala är 10 dagars frist, men vi kan gå ned till fem dagar.
Vad kan ni mer göra?
– Har man en omsättning under tre miljoner kronor kan man redovisa momsen årsvis. Kan vi genom omsättningen utifrån kontoutdrag, eller genom att företaget finns med på varningslistorna, finns det särskilda skäl att kräva att företaget ändrar redovisningsperioden till kvartal eller månadsvis. Det har vi gjort i kanske tio procent av fallen. I ett av de fallen, där en företagare efter ändringen inte lämnat sina månadsdeklarationer, skönsuppskattas företaget samt även brottsanmäls individen.
Vad har ni gjort hittills, och vad har granskningen lett till så långt?
– Vi har märkt att vi, för de bolag som inte skickar ut en stor mängd fakturor på en gång, får vänta några månader med att begära in kontoutdraget. Det måste ju vara en viss höjd på omsättningen innan det lönar sig att agera. Sen håller vi på att sätta upp rutiner för att samarbete med polisens Nationella bedrägericenter i Stockholm. De är oerhört positiva. Det handlar om att bygga upp en gemensam syn på vad det är vi ska prioritera. Flera beslut har redan tagits för exempelvis kontoinnehavare eller i övrigt inblandade individer.
Håll dig uppdaterad kring aktuella bedrägerier och olika slags bluffbolag
Följ oss på
