Ett säkert tecken på att det börjar närma sig semestertider är tidningarnas artiklar om att fakturaskojerierna ökar på sommaren. Många organisationer står bakom uppfattningen. ”Under sommaren är det högsäsong för bedragare som ägnar sig åt att skicka ut bluffakturor”, skrev nyligen Facebooksidan Polisen Bedrägeri, som drivs av polisens nationella bedrägericenter. I Skåne har polisen gått ut med en gemensam varning till företag och kommuner på samma tema.
Stämmer verkligen påståendet om fler bluffakturor på semestern?
– Nej, dundrar Peter Forsman, mångårig expert på fakturaskojare.
– Jag försökte avliva myten redan förra året när jag fann att den inte hade något stöd i BRÅ:s officiella statistik över anmälda bluffakturor, säger han.
Brottsförebyggande rådets statistik: ingen högsäsong
Ytterligare ett års siffror ger honom fortfarande rätt. De fem senaste årens anmälningar visar att både juli och augusti ligger under snittet, och har en bra bit färre anmälningar än de värsta månaderna. Där sticker istället september, oktober, november och december ut som månaderna med flest anmälningar. Ett undantag är juni, som faktiskt är värst de senaste fem åren. Men bara om man tar med anmälningarna för juni 2013, då ett enskilt utskick av falska Lokaldelen-fakturor anmäldes över tusen gånger.
Polisens Nationella Bedrägericenter (NBC)
– Vi misstänker att den ökning som sker under sommaren beror på att det är sommarvikarier som får de här fakturorna och inte har full koll, säger Ditte Westin vid polisens nationella bedrägericenter till tidningen Metro.
Är det korrekt att säga att det är fler anmälningar under sommaren?
– Inte för juli-augusti. Men det är en peak i juni, säger Ditte Westin.
Svensk Handel
Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel, säger att han inte har någon statistik som stöder att fler vikarier faktiskt skulle luras.
– Uppfattningen bygger på att vi får samtal från företagare som är oroliga inför sommaren, men jag kan på rak arm inte säga att vi haft många ärenden där någon sagt att de lurats på grund av en vikarie.
Men ökar bluffakturorna under sommaren?
– Nej, inte i vanliga fall, säger Per Geijer.
– Att oroliga företagare hör av sig kan också bero på att vi målar upp en hotbild. Men jag vill ändå påstå att företagen är mer sårbara under perioden de inte har ordinarie folk på plats.
VISMA
Rolf Dahlberg är VD på Visma, som i ett ofta citerat pressmeddelande varnat för faran med sommarvikarier. I många tidningsartiklar blir vinkeln att antalet försök att luras också ökar under sommaren.
Ni skriver att sommaren är en av de mest kritiska perioderna, och att risken att drabbas för bluffakturor sägs vara extra stor när ordinarie personal har semester. Men har ni någon statistik som visar att det faktiskt är så, eller att utskicken av bluffakturor ökar under just sommaren?
– Nej, det finns ingen statistik som säger att de ökar, däremot skriver vi att risken är som störst på grund av sommarvikariat. Men det är mer ett antagande från vår sida, säger Rolf Dahlberg
Företagarna
Lars Nordfors, chefsjurist på Företagarna, tycker däremot att de kan stå för att bluffakturorna ökar på sommaren, åtminstone utifrån deras medlemskontakter:
– När vi tittar på de ärenden som hamnar hos Företagarnas juridiska rådgivning så har det historiskt sett varit en ökning. Men, samtidigt är antalet ärenden till den juridiska rådgivningen på sommaren väldigt lågt, påpekar han.
Men varför återspeglar inte Brås statistik ökningen på sommaren?
– Jag har ingen anledning att betvivla Brås statistik utan jag refererar bara till de kontakter vi har med våra medlemmar. Men en förklaring kan vara att själva kontakten till avtalet ingås under sommaren, och så blir det en faktura av den så sent som september-oktober. Det är ett mönster jag kunnat se, säger Lars Nordfors.
Polisen, Nordvästra Skåne
Bedrägeriutredaren Mikael Larsson på specialsektionen i nordvästra Skåne var den som skrev under varningsbrevet som skickades till regionens företag och kommuner. I det varnar man för tre specifika metoder man menar ger bedragarna större framgång under sommaren. Det handlar i alla tre fallen om olika sorters massutskick av falska fakturor eller fakturaliknande erbjudanden. Ibland har fakturorna seriösa företags kapade loggor, och ibland handlar det om uppdateringsblanketter som innebär ett avtal om man returnerar.
Är det fler bluffakturor på sommaren eller inte?
– Jag kan inte säga att det absolut säkert är fler, men däremot har vi fått indikationer på att de större framgång med den typen vi varnar för, säger Mikael Larsson.
TEXT: ANDERS NYMAN
Förenade Bolag
Sommaren är Förenade Bolags absoluta lågsäsong sett till antalet inkomna samtal och ärenden. Vi vågar inte stå bakom bilden av att olika typer av massutskick eller fakturor som exempelvis ”liknar Eniro” generellt förekommer i större utsträckning under sommarmånaderna jämfört med övrig tid på året, eller att inriktningen på något sätt kan relateras till eventuella tillsatta vikariat. Det är att grovt förenkla problematiken.
Om vi ser på verksamheterna bakom de så kallade bluffakturorna som en aktiv grupp av celler blir det snabbt vanskligt att både typ- och tidsbestämma problemet, som är i ständig förändring året runt, och har varit så under många års tid. Det är relativt enkelt att fastställa olika kategorier av så kallade ”blufföretag” genom att granska tillvägagångssätt och samtidigt se hur rötterna till det vi drabbas av i dag sträcker sig tiotals år bakåt i tiden. Det är dock ytterst komplext att följa, bryta ner och redogöra för de olika kategoriernas utveckling och framförallt hur de påverkar varandra när flera grupperingar, med olika inriktningar, arbetar brett och parallellt.
Inte bara småföretagare
I en seriös säljorganisation selekterar/väljer du ut prospekt/eventuella kunder baserat på exempelvis omsättning, region och verksamhetsinriktning. Man skall vara medveten om att de så kallade ”blufföretagen” gör samma typ av grundarbete. Därför lurar man på kostsamma ISO-införanden till miljardomsättande industribolag samtidigt som man säljer annonser i skolportaler för 30 000 per månad till landets kommuner. Dessa två scenarion är vanligt förekommande men lyfts sällan. Inte heller är de säsongsknutna.
Medial uppmärksamhet påverkar
Förutom att de så kallade ”blufföretagen” arbetar på bred front med sofistikerade urval följer man noga samhällets utveckling. Ett ökat tekniskt användande kan exempelvis betyda att man sluter avtal med hjälp av digital signering i större utsträckning. En drastisk ökning av ID-kapningar gör att de som sålde internetkataloger inleder försäljning av icke-existerande ID-skydd. Tät mediarapportering om att katalogtjänster riktar in sig mot exempelvis lantbrukare gör att man istället börjar sälja rengöringsmedel till idrottsföreningar. Det är inte möjligt att sia om sannolika framtida händelser.
Idag ser vi även en trend i ett mer noga uttänkt civilrättsligt förfarande; alltså att den så kallade ”gråzonen” med sannolikt giltiga avtal breder ut sig. Cellerna blir mer slipade. Ett mycket oroväckande tecken när inriktningen som alltid är den drabbades bristande förutsättningar att värja sig.
Kunskapsstärkning
Bluffakturor är ett året-runt-problem i ständig förändring som varken kan eller bör tidsbestämmas. Tvärtom skall man som företagare eller i många fall anställd vara mycket riskmedveten och noga insatt i sina rättigheter och skyldigheter i det dagliga arbetet.
Organisationer inblandade i kartläggning och stävjande av bedräglig verksamhet bär dock det största ansvaret: att föra en öppen och klar dialog kring vad problematiken verkligen består av – och att ta ansvar för sakfrågan även i den mediala rapporteringen.
LUDVIG ISACSSON
Kommunikationsansvarig
Förenade Bolag
Håll dig uppdaterad kring aktuella bedrägerier och olika slags bluffbolag
Följ oss på
