Slipade bedragare har i många års tid bedrivit oseriös verksamhet från andra sidan jordklotet – trots att företagen har svenska postadresser, telefonnummer och bolagsnamn. Man arbetade relativt ostört tills en envis svensk polis hittade ett sätt att tvinga hem de ansvariga, som sedan kunde dömas. Det här är första delen i Förenade Bolags artikelserie om hur Thailand är huvudbas för många bedragare.
Legitim försäljning åt seriösa företag flyttade utomlands i mitten på 00-talet. Tack vare internet och teknik som kallas ip-telefoni kunde säljbolagen locka svenska ungdomar till värmen i Spanien eller Thailand för ett slags ”distansjobb”. Seriositeten hos många av bolagen lämnade ofta en del att önska – framförallt när lockelsen att ”fulsälja” för att få ut högre provision blev för stor. När de oseriösa säljkontoren tappade avtalen med uppdragsgivarna stannade vissa säljare kvar i värmen och sålde andra tjänster. En av dessa skulle vara att skydda mot sådana som sig själva: Ett företags-Nix som enligt idén gjorde att kunderna slapp telefonförsäljare.
Problemet är att den typen av tjänst inte fungerar. Det går helt enkelt inte att förbjuda företag att kontakta andra företag, och även om vissa faktiskt skapade listor över ”nixade” företagsnummer, och skickade dessa till de callcenters som bedriver telefonförsäljning, så användes inte listorna i praktiken.
Thailand nästa
De tre unga män denna artikel handlar om, vi kallar dem Jeppe, Julle och Robban, startade sin verksamhet under sommaren 2008. I en lokal på Koh Samui, en ö utanför Thailands ostkust, satt ett tiotal personer vid internetuppkopplade datorer och ringde hem till Sverige.
Tjänsten man sålde kallades bland annat ”Telefilter” och var en ren kopia av en tjänst de sålt året innan hos ett annat Thailandsbaserat företag. Enligt säljmallen de tagit med sig från den förra verksamheten skulle den uppringde bli av med ”95% av telefonförsäljarsamtalen” för en avgift på omkring tusen kronor.
Telefilter hamnade inom ett par månader på Svensk Handels varningslista, och Jeppe, som mest fungerat som frontfigur för verksamheten med sin enskilda firma, hoppade nu av. I förhör berättar Robban: ”Till slut visste alla på kontoret att tjänsten inte fungerade. Kanske var det för att vi ville stanna kvar i Thailand som Julle och jag fortsatte”.
Svenska Polisen vaknar
Den tidigare säljaren Micke blev ny frontfigur och inledde fakturering genom sitt eget bolag. Bedrägerierna fortsatte alltså – under en annan front och till synes ostört – men hemma i Sverige hade man lagt märke till männen. Östgötapolisen initierade en samordning av de polisanmälningar bedragarna dragit åt sig från olika delar av landet.
Det ledde till resultat och Jeppe greps i maj 2009 vid ett tillfälligt besök i Sverige. Robban och Julle, som av rätten senare skulle anses som huvudmän för verksamheten, fanns dock kvar i Thailand, till synes onåbara eftersom utlämningsavtal med Sverige saknas.
Fram till nu hade polisen ansett det för komplext att plocka hem brottsmisstänkta svenskar från länder som Thailand och istället regelmässigt lagt ner den typen av utredningar. Polisutredaren Kent Fäldt var inte nöjd och tog tag i problematiken själv. Med hjälp av en jurist läste han in sig på passlagen.
– Det gäller att luska och leta reda på möjligheter, säger Kent till Förenade Bolag och förklarar:
– Polisen utfärdar pass, och utan giltigt pass blir man hemskickad. Det som krävs för att dra in ett pass är att någon är efterlyst, misstänks vara utomlands och ska gripas.
Kent fortsätter:
– Jag berättade för min kontakt på den thailändska polisen att de här männen inte hade några giltiga pass och därför vistades olagligt i Thailand, sedan bifogade jag adressen var de troligen fanns. Därefter togs de i förvar, berättar Kent Fäldt.
Kammaråklagare Ann-Charlotte Boo hade aldrig varit med om att misstänkta utomlands ”rökts ut” på det här sättet.
– Jag tror inte det är så vanligt. Det är jättebra att de är i Sverige nu. Det underlättar något enormt sade hon till Norrköpings Tidningar när de två återstående individerna, Julle och Robban, gripits av svensk polis på Arlanda i september 2009.
Omfattande bedrägerier
Totalt lurades närmare 2000 företag på över två miljoner kronor i härvan. I tingsrätten dömdes Jeppe till ett år och fyra månaders fängelse för grovt bedrägeri och bokföringsbrott. Robban dömdes till två års fängelse, medan Julle fick 15 och Micke 9 månader. Både Jeppe, Robban och Julle dömdes också till fem års näringsförbud. Kent Fäldt arbetar inte längre som polis, men berättar att han använde metoden med återkallade pass i flera andra fall.
– Så vitt jag vet använder man det regelmässigt nu, säger han.
I åtalet mot de tre skriver åklagaren: ”Man varken kunde eller ville erbjuda köparna sådana tjänster. Många företagare reagerade också, vilket ledde till upprörda samtal till de anställda, reklamationer och även polisanmälningar. Även de anställda insåg så småningom att det var fråga om en bluff och slutade allteftersom.”
Med dödlig utgång
I Thailand fortsatte dock bluffverksamheten riktad mot svenska företag även efter dessa fällande domar. Hur en tvist mellan två konkurrerade grupper till slut resulterade i ett brutalt mord kan du läsa i nästa del.
Håll dig uppdaterad kring aktuella bedrägerier och olika slags bluffbolag
Följ oss på